lite bubbel i skallen...

lite tankar som går i mitt upp sprängande huvud..

varför kan man inte leva sitt liv som man vill utan synpunkter av andra?
eller varför ifrågasätter man sig själv hela tiden?

själv har jag tagit ett beslut att leva som jag vill och mår bra av det..
passar inte upp mitt beteende efter andra.. utan om man vill känna mig så får man ta mig för den jag är.. är inte det underbart..


apropå så fyller ju en god vän år idag och måste ju säga GRATTIS till Jenny hoppas att dagen blir fantastisk och att livet ger dig all kärlek som du förtjänar..

vad mer kan jag ha i mitt tomma vakuum...

jo jag skrev lite härom dagen och tänkte dela med mig av det..


Crushed love.

my heart is bleeding
of your knif like words
you wispered in my ear
tears of fear you made in my heart
crushed by your departure
to the land in the far afterlife
the love of my life is gone
i dont care to love again

you dont kiss me
you dont touch me
anymore
because you are a ghost

you where through with life
i wanted more of life than you could give
left me bleeding the tears of of love

i am all alone again
no one beside me in my life
all alone again for real this time
searching for answers why you past on

ja det var väl det som jag kunde fram mana idag.. texten/dikten dök ju bara upp i mitt vakuum igår så jag tyckte väl att det var lika bra att skriva den här när jag ändå satt här och skrev.. :o)